
carl-gustaf
Stuteri North Star. Senast uppdaterad 090921
Vi har en släktgård, Knutstorps Gård, sedan många generationer.
Själva har vi börjat med halvblodsavel för att därefter övergå till minishetlandsavel. Många av våra shettisar stammar från South Park i England, Fairy hästarna. Andra är av Birling- och Parlingtonstam. Vår "huvudbeskällare" Unst of Brindister kommer från Shetlandsöarna nämligen ön Unst. Vi avlar på alla färger och efter bästa förmåga. Vi har exporterat shettisar tillbaka till moderlandet bl a till Earl and Countess De La Warr, som övertagit Fairy stuteriet från Lady Joan Gore-Langton. Stuteriet där minisarna "härstammar" från.
En grundförutsättning vid avel är stamboken och rätt individ.
Stamboken
En bok öppen för alla rensariga shetlandsponnyer. Dvs om mamma och pappa finns i godkänd stambok skall också avkomman alltid få registreras där. Dock krav på säker identifiering.
Borde finnas djurskyddskrav på individerna.
Rätt individ
Krav på 100% säker identifiering av individen. (DNA-test och chipsmärkning). Dagens signalamentbeskrivning är helt otillräcklig.
Vårt avelsmål:
Är att avla på starka renrasiga shetlandsponnyer. Vi avlar på rasens bevarande och mångfald.
Vårt problem:
Är att tidigare staten, nu olika intresseorganisationer har andra mål "än en renrasig avel på en stark individ" och att dessa föreningar fortfarande inte alltid följer Svensk lag, EU förordningar eller rättar sig efter deras direktiv, ej heller vad vår moderförening SPSB i UK kräver. Moderföreningen har 100% beslutsrätt över sin ras enligt EU-bestämmelser.
Vår lösning: Är att upplysa uppfödare/organisationer i vårt land om vad vår moderförening önskar/kräver av oss som uppfödare av renrasiga starka shetlandsponnyer.
Framsteg:
- den obligatoriska avelsvärderingen är nu avskaffad och ersatt med en "frivillig"
- licenserna är borta, saknade både funktion och stöd i lagen
- de vita passen är nu bortplockade efter det att SJV (071220) med kraft påtalat att sådan diskriminering är förbjuden.
- bruksprovet är nu frivilligt
Nyskapade Problem 2008/2009:
I SSS propositioner för utställningar 2008 står det:
Utlandsägd hingst avelsgodkänd i ISPC land, ..., visas i klass 9,11 el 14A. Klass 9,11 och 14A är annars för hingstar som tilldelats RS-nummer. (RS-nr = Godkänd på Svensk avelsvärdering).
Klass 7,10 och 14B är för valacker, icke godkända hingstar, samt för ISPC hingstar som ägs av svensk medborgare.
Samma EU hingst visas härmed i olika klasser beroende på ägarens nationalitet.
Om den är svenskägd går hingsten bland icke godkända hingstar men om samma hingst ägs av icke Svensk medborgare går hingsten bland de godkända svenska hingstarna.
Att godkänd EU-hingst (ISPC-hingst) inte får gå i samma klass som RS-hingstarna är ett brott mot rådande EU-bestämmelser (EU 97/98) och moderlandets bestämmelser för dotterföreningarnas avelsarbete.
Enligt Jordbruksverkets beslut av 2009-09-04 är de tävlingar som kräver RS för deltagande diskriminerande. JV förelägger SSS att senast 1 november 2009 ändra i utställningsklasserna så att deltagande inte kräver RS för att starta i dessa.
Kvarstående problem att lösa:
- den fortsatta diskrimineringen av ISPC shetlandsponnyer
ISPC- hingstarna skall självklart visas i klass för godkända hingstar.
ISPC-hingstarna skall ha RS-nr då de registreras i Sverige, så länge RS-numret finns.
- RS-sektionen (RS0001....nnnnn) skal bort från stamboken. Meritregister får ej föras.
Stamboken får bara delas upp med avseende på kön och sex enligt vår moderförening.
Dotterföreningar får inte göra några ytterliggare indelningar i sina stamböcker eller
föra explicita register, lister eller förteckningar härför.
Dotterföreningarna måste följa och anpassa alla sina regler till moderstambokens beslut
när det gäller registrering och stambokföring.
- att vi tillfullo följer moderlandets regler för avel av renrasiga Shetlandsponnyer
- att den "frivilliga" avelsvärderingen också skall vara frivillig, ingen diskriminering
- att den "frivilliga" generalmönstringen också skall vara frivillig, ingen diskriminering
- att rasbeskrivningen används vid utställning och värdering av ponnyn.
- att vi inte avlar mot djurskyddet utan följer ISPC och EU:s regler för veterinärundersökning
- att alla avkommor efter renrasiga Shetlandsponnyer behandlas lika
Kvarstående bra att sträva efter:
- övergå till ett enhetligt EU registreringsnummer, en häst en identifikation
- absolut krav på chips-märkning av alla våra shettisar
- dna test på alla våra shettisar
- individkontroll (ej signalament utan kontroll av chips numret) på utställningar och avelsvärderingar
- generell defekt- regel-/lista för djur skapad av EU:s
veterinärstyrelse för uteslutande av djur i stamböckerna som inte
uppfyller nödvändiga krav. (Att man bl a inte avlar på mutationer och "defekta" gener)
- språngsedel skall slopas och ersättas med intyg från ägaren och dna-kontroll av avkomman
- CEM testen bort vid import från länder som saknar CEM. Nu är det diskriminerande att det krävs CEM test av ISPC-hingstar/hingstföl från lågriskländer, när vi själva är ett högriskland. Statistik sedan 2004 påvisar att inget fall av CEM har påträffats bland importerade ponnyer. Alltså handelshinder.
- SH och SPAF skall fungera som intresseorganisationer som de är och inte utgöra hinder för vårt moderland/ EU-regler eller vår förenings mål, de skall arbeta som konsulter och erbjuda tjänster till föreningarna såsom registrering, stambokföring mm
De skall vara proaktiva inte reaktiva.
- Jordbruksverket skall se till att djurskyddet efterlevs och att de olika intresseorganisationerna arbetar korrekt och i tiden.
Avel
Man måste först bestämma sig för vad man har för avsikt med sin egen avel.
Man måste sätta upp ett klart definierat mål som man i efterhand kan utvärdera.
"BRA"räcker inte, ett allt för odefinierat mål.
- Vårt stuteris mål är att förvalta shetlandsrasen, detta gör vi genom att avla på starka renrasiga shetlandsponnyer och ta tillvara på så många shettis-ras-egenskaper som möjligt.
Vi avlar på mångfald.
De viktigaste kriteriet för att nå detta mål är att bara använda renrasiga shettisar, därför är stamboken det viktigaste hjälpmedlet. Det andra delmålet, starka individer, når man genom att bara avla på shettisar som bär på friska gener och som inte har problem med dräktighet, fölning , temperament eller liknande. Att inte medvetet avla på shettisar med "defekta" gener.
- Sveriges Shetlandssällskaps mål enligt föreningens stadgar är "att främja aveln av shetlandsponnyer och dess brukbarhet för rekreation och sport",
detta betyder att föreningen skall underlätta/hjälpa aveln av shetlandsponnyer och dess användbarhet för avkoppling/förströelse såsom tävling/lek/friluftsliv.
Det är ett bra mål. Här står inget om att man skall förändra eller förbättra shettisen, utan att föreningens ändamål är att underlätta för uppfödare att avla på renrasiga shetlandsponnyer och dessa ponnyers användbarhet.
Många missuppfattar detta till att man skall skapa en elit shetlandsponny, en utställningsponny, men det är inte föreningens mål enligt dess egna stadgar. Ej heller moderlandets. Om detta hade varit föreningens eller moderlandets avsikt, så skulle denna elit/utställningsponny vara definierad i en målbeskrivning. En sådan målbeskrivning finns inte.
Det vi har är en rasbeskrivning från moderlandet, som beskriver rasens typiska utseende och egenskaper. Denna rasbeskrivning bör alla uppfödare ha i åtanke i sin avel.
Felet med den tidigare lagstadgade tvångsmässiga avelsvärderingen och den nu inte helt frivilliga är många.
- Var finns värderingsnormerna i dagens avelsvärdering definierade? Man avelsvärderar utan att ha en nedskriven specifikation på vad de olika poängen i de olika delmomenten betyder. Ord såsom utmärkt, bra, godkänd, mindre bra och dålig saknar värde när de ej går att koppla till något uttryckligt definierat. Det som är bra för någon värderare, betyder något helt annat för en annan värderingsman. Det som är bra i ett land är dåligt i ett annat land.
"En utmärkt skritt", vad betyder det? Att shettisen går fort, tar långa steg med övertramp eller går sakta med korta raka steg i eget spår eller har fel vinklar i bogen eller ?
Vad som är bra skiftar mellan plats, värderare, kön, länder och över tiden.
Är 40 poäng bra eller är guldkvalitet bättre?
Värderare är precis som termometrar de har olika skalor och fixpunkter och utvisar ett värde vid en viss given tidpunkt och plats. Detta värde har endast betydelse om man samtidigt vet, vilken termometer, var, hur och när.
- Är det ett självändamål att förbättra/förädla rasen?
För att svara på denna fråga måste man först bestämma sig för vad man menar med att förbättra.
Själv menar jag med förbättra, att avla på friska individer till fysik och sinne. Annan förbättring såsom, bara svarta, travar fortare, längre steg, längre kors, bättre vinklar osv leder till förändring av rasen och om man driver detta målmedvetet skapar man en ny ras. Därför har en avelsvärderingsnämnd som består av ett litet antal personer ett väldigt stort inflytande på hur rasen kommer att utveckla sig.
Kommer raserna bara att skilja i storlek och yttre sken? Vill avelsvärderarna bara optimera?
En bra egenskap för en ras är en dålig egenskap för en annan.
En vit färg är bra när det är varmt och om man vill synas, en svart färg är bra när det inte är varmt och om man inte vill synas. Vissa raser har också olika typer med motstridiga egenskaper. Hur avelsvärderar man detta. Skall korset ha travvinnande vinkel eller hoppvinkel? En kraftigt centraliserad avelsvärdering medför ett kraftigt styrt avelsmaterial. Att förlita sig på import är cyniskt och visar på begränsningen av visuell selektering.
- Är det bra att avla på få individer?
Vill man snabbt ändra på en ras skall man inavla (linjeavla). Vill man vinna på utställningar är inavel mycket effektivt.
Det är lätt att befästa egenskaper genom att korsa besläktade individer.
Flertalet avkommor får genom inavel (koncentrerade gener) de egenskaper som man eftersträvar. Samtidigt är det lätt att röja de avkommor som inte fått de avsedda (synliga) egenskaperna ur vägen.
Men för rasen är det en katastrof.
På mycket få generationer befäster man genom släktskapsavel gener som annars inte hade fått någon säker genomslagskraft. Med önskvärda "bra" egenskaper kommer också oundvikligen dåliga kvaliteter.
Genetiska egenskaper är ärftliga och dessa befästes, koncentreras, när avkomman ärver samma gen från båda föräldrarna. I avel med många obesläktade individer får dessa muterade skadliga gener ingen betydelse, men i släktskapsavel utgör dessa gener en total förödelse för rasen. Få hingstar, medför därför en stor risk för osunda individer inom rasen. Är dessa hingstar sedan släkt med varandra är förödelsen befäst. I naturen hade detta förfarande medfört att rasen självdött. Rasen blir infertil.
Om aveln fortsätter såsom tidigare kommer hästrasen att hamna där många hundraser är idag med nästan omöjliga defekter att utrota, missbildningar, ledfel, synfel, hjärtfel, dövhet, eksem, kort livslängd, dålig fertilitet, temperamentsstörningar etc. Idag sitter varenda hundrasklubb med varsitt genetiskt hälsoprogram.
Holland har vaknat. Man anger nu för varje hingst en inavelskoefficient. Mycket bra för uppfödarna.
Beräkna inavelsgraden för fölen innan ni väljer hingst. Vill ni bara vinna på utställning behöver ni inte taga några sådana hänsyn.
Vid dagens visuella avelsvärdering tages ingen hänsyn till om individen bär på skadliga gener.
Med dagens centraliserade visuella värdering koncentreras aveln till få poänghöga hingstar där man inte vet mycket om individernas övriga nedärvning.
Om man vet/misstänker någon nedärvbar defekt så får man med dagens avelsvärdering inte ta någon hänsyn till detta.
Få hingstar orsakar höga inavelsnivåer i en sluten population. En hög inavelsnivå medför inavelsdepression på många egenskaper. En utarmning av den genetiska mångfalden.
Den inavel som man genom dagens avelsvärderingssystem har byggt upp under generationerna är mycket svår att bryta då den totala inavelsgraden följer med till kommande generationer.
Vid hingstpremieringen har ledamöterna möjlighet att ta hänsyn till värdefullt blod, nu måste man, med tillämpning av samma regel, för rasens bästa, även ta hänsyn till "för mycket blod" och icke godkänna individer som ytterligare späder på den totala inavelsprocenten inom rasen.
En frivillig avel, betyder däremot ett större urval av hingstar. Detta skapar en bredare avelsbas med många föl med olika genetiska anlag, många olika kombinationer, som man därefter kan utvärdera föräldrarnas nedärvning efter. Ingen uppfödare är heller så obegåvad att han fortsätter avla på en hingst eller ett sto som ger osunda föl om han har en någorlunda möjlighet att använda en frisk stark individ även om denna inte har blivit belönad med så höga poäng.
Undantag, avel där bara pengar och ära är slutmålet.
Frågor som kan vara av intresse att ställa sig själv?
Vad är målet med min avel?
Hur bra är den sämsta ponnyn jag avlar på?
Vilket är viktigast att avla på?
en poänghög hingst/sto som ger poänghöga avkommor
eller en hingst/sto som ger friska, sunda avkommor men inte så höga poäng?
Vilket är viktigast för Shetlandsrasen?
att bevara shetlandsrasen såsom artegen ras med sina svaga och starka egenskaper, sin mångfald eller att förbättra/förädla rasen enligt något uppsatt mål?
Vilket är viktigast för Dig?
att bevara shetlandsrasen såsom artegen ras med sina svaga och starka egenskaper?
eller att förbättra rasen enligt något uppsatt mål?
Om du nu vill förändra rasen i någon riktning, vad anser du vara bra mål att sträva efter?
Om du nu vill bevara rasen såsom artegen, vad anser du vara bra mål att sträva efter?
Skall vi avla naturligt inom hela rasens population eller skall vi satsa på att klona/kopiera de bästa individerna och ändra i de gener som inte uppfyller våra mål för att skapa en optimal individ.
En artificiell precisionsavel helt enligt avelsvärderingsnämndens uppsatta kriterier.
Skapa en perfekt elitponny där man slipper rangera, premiera och avelsvärdera individerna då alla är kopior av varandra.
Tycker Du fortfarande samma som tidigare?
Det är en stor skam för mig att styrelsen med många medlemmar införde de vita diskriminerande passen. Nu är de vita passen borta, men styrelsen med många medlemmar fortsätter att diskriminera med införandet av egentolkade RS-"adels"-regler och diskriminerande utställningsklasser. Fair play verkar vara ett okänt begrepp för många.
Protektionistiska handlingar ligger inte i tiden, utan shetlandsaveln har allt att vinna på en öppen marknad utan besynnerliga hinder. Uppfödarna skall tillåtas ta större ansvar för sin avel. Folk är idag inte utan kunskap. Föreningen skall syssla med utbildning, råd, värdering och kunskapsspridande men inte ägna tid på förbud, konstiga regler och obehövlig administration som bara kostar onödiga pengar.
Viktigast för en uppfödare är att det föds bra rastypiska föl som man har nytta av, inte hur mamman eller pappan ser ut eller vilka poäng de har. Ägna inte för mycket tid åt Such, Dusch och liknande.
Tycker du fortfarande annorlunda än mig så får du väl göra det.
Jag försöker bara ge min syn på vad avel är för mig och vad som jag tycker kan förbättra.
Gustaf
Liten begreppsförklaring
SPSB (Shetland Pony Stud Book), SPSBS Shetland Pony Stud-Book Society. Grundat 1890.
Moderförening för shetlandsponnyn. Är av EU utsedd att sköta rasen och stamboken för shetlandsponnyerna.
Får till sin hjälp ha valfritt antal dotterföreningar. Moderföreningen beslutar enväldigt över sin ras. Moderföreningen är enligt EU-bestämmelser skyldig att kontrollera att alla dess dotterföreningar
följer moderföreningens och EU:s alla bestämmelser.
ISPC, International Shetland Pony Committee
Är en intresse sammanslutning av föreningar med uppfödning av shetlandsponnyer.
JV, Jordbruksverket En statlig förvaltningsmyndighet inom jordbruksområdet med uppgift att arbeta aktivt för en konkurrenskraftig miljö- o djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna.
Kommerskollegium är en central statlig myndighet som handlägger utrikeshandel och handelspolitik.
Arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Fungerar även som ombudsman och SOLVIT-center för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Privatpersoner kan också göra anmälan till Kommerskollegiums SOLVIT-center om de kommer i kläm mellan olika regelsystem inom EU.
Solvit är ett nätverk för problemlösning där EU gemenskapen samarbetar för att praktiskt lösa problem som beror på att bestämmelserna för den inre marknaden har tillämpats felaktigt
SH, Svenska Hästavelsförbundet . avelsorganisation för alla raser där ingen annan organisation utsetts, stamboks och registerförande förening för de raser där ingen annan utsetts.
SPAF, Svenska Ponnyavelsförbundet. SPAF genomför föruttagningar och slutlig avelsvärdering (premiering) och bruksprov för ponnyhingstar. SPAF godkänner och registrerar stuterinamn för ponnyer.
Avel och kontroll av Hästar.
Föreskrifterna om registrering och stambokföring av hästar samt reglerna för hästpass finns i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur. Dessa föreskrifter grundar sig i huvudsak på reglerna i lagen (2006:807) respektive förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur m.m.
SJV har med stöd av 3§ i förordningen om kontroll av husdjur rätt att till organisationer eller andra sammanslutningar för det syfte som anges i 1 § lagen om kontroll av husdjur att anordna sådan kontroll som handlar om hästavel. Lagen (2006:806) om provtagning på djur, etc, reglerar bl a kartläggning och kontroll av smittsamma sjukdomar, märkning och registrering av djur, samt åtgärder för att förebygga och hindra spridning av smittsamma djursjukdomar.
De avelstekniska reglerna för att godkänna en stambokförande förening finns i kommissionens beslut 92/353/EEG och 92/354/EEG. Dessa är införlivade i nämnda föreskrifter. Kraven för att godkänna en organisation eller förening att vara stambokförande eller registerförande för en ras, är särskilt uppställda.
Varje ras inom EU som ansökt om det har sin moderstambok och de rasföreningar i de olika EU-länderna som avlar på samma ras ska anpassa sina regler till moderstambokens krav när det gäller registrering eller stambokföring.
Staten skall godkänna plan och riktlinjer för avelsorganisationer och stamboks-och registerförande förening. I Sverige görs en uppdelning på avelsorganisation och stamboks- och registerförande förening. Ansvaret för registrering och stambokföring ligger på Svenska Hästavelsförbundet (SH), Svenska travsportens Centralförbund (STC), Svenska Galoppförbundet (SG) Svenska Islandshästförbundet (SIF) och Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga hästen (ASVH), vilka är godkända både som avelsorganisationer och stambokförande föreningar.
Inom trav och galopp är all information samlat i en gemensam databas för avel, registrering och sport.
Plan och riktlinjer innehåller ramarna för avelsarbetet i föreningen med bl a en beskrivning av rasen, härstamningskrav och en beskrivning av föreningens organisation och hur beslut kan överklagas. När plan och riktlinjerna godkänns överlåts ett visst myndighetsutövande till avelsorganisationerna och de stambokförande föreningarna.
Reglerna om identifiering av hästar finns i 14-16§ ovannämnda föreskrifter (1994:82). Jordbruksverket får överlåta till organisationer att föra register och utfärda identitetshandlingar.
Alla registrerade hästar skall ha pass. Ett 30-tal rasföreningar utfärdar pass i Sverige. Några föreningar får passen från moderföreningen inom EU.
Till grund för nämnda bestämmelser finns EG-rätten.
Generalmönstring. Svenska hästavelsförbundet har inget krav på generalmönstring. Rasföreningarna beslutar själva härom.
Bruksprov är sedan 2008 frivilligt.
Utställning, "skönhetsvärdering" efter rasbeskrivning och kvalitet
Avelsvärdering, värdering efter hur bra ponnyns kvalitet är och hur väl den uppfyller rasbeskrivningen och hur bra avelsvärderarna tycker individens egenskaper passar in i att föra rasen vidare med de individer som finns idag.
Recessivt anlag, är ett anlag som viker sig för ett dominant anlag i ett genpar. Ärver man ett recessivt anlag från både moder och fader så får man anlaget i dubbel uppsättning i genparet vilket ger upphov till en bestämd egenskap hos individen. Om två individer som båda dolt bär på samma recessiva anlag korsas, är det med 25% sannolikhet att avkomman föds med den egenskapen (sjukdomen). Man skall därför inte avla på individer som bär på skadliga recessiva anlag.
Gen, är en bit DNA (en ärftlighetsmolokyl) som bär på information om en egenskap. Kromoson är en större bit. Överför information till nästa generation.
Kloning
Artificiell avel. Embryon från individ som man önskar kopiera inplanteras i surrogatmödrar/maskiner.
Den genetiska mångfalden försvinner helt vid denna avel
FÖRESKRIFTER OCH REGLER
ARTIKLARNA
28-30 I EG-FÖRDRAGET handlar om fri varurörlighet på den inre marknaden. Handelshinder.
Rättspraxis: "Cassis de Dijon" mm.
Den fria va ru r ö r l i g h e ten är en hörn sten för den inre marknaden och Europeiska kommissionen håller
tillämpningen av de bestämmelser om fri rörlighet som finns i fördraget under sträng uppsikt, särskilt genom att utreda överträdelser som medlemsstaterna misstänkts ha begått.
- A rt i kel 28 i EG-fördraget, där kvantittiva importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan
förbjuds.
- A rt i kel 29 i EG-fördraget, där kvantitativa exportrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan
förbjuds
- A rt i kel 30 i EG-fördra get, där särskilt berättigade undantag till förbuden i artiklarna 28 och 29 anges.
Utdrag: I artikel 30 står det : "Bestämmelserna i artiklarna 28 och 29 skall inte hindra sådana förbud mot eller restriktioner för import, export eller transitering som grundas på hänsyn till allmän moral, allmän
ordning eller allmän säkerhet eller intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt. Sådana förbud eller restriktioner får dock inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna...
Även när en åtgärd går att motivera med hänsyn till något av undantagen i artikel 30 får den dock inte "utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna".
Statens föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur.
TERMINOLOGI
Stambok: varje bok, förteckning eller dataregister som förs av en godkänd svensk eller utländsk avelsorganisation eller stamboksförande förening, eller av ett offentligt organ som bedriver motsvarande verksamhet i enlighet med de kriterier som gäller inom den Europeiska gemenskapen, och där hästar med speciella krav på härstamning är införda eller registrerade med uppgift om deras härstamning
Avelsorganisation: organisation som utför avelsvärdering. Skall vara en juridisk person och ha stadgar som särskilt fastslår principen om ickediskriminering av medlemmar, medlemsorganisationer eller uppfödare
Stamboks- eller registerförande förening: en avelsorganisation eller förening som för stambok för en eller flera hästraser eller ett register över hästar. Skall vara en juridisk person och ha stadgar som särskilt fastslår principen om ickediskriminering av uppfödare.
Avelsvärdering: bedömningar och beräkningar enligt dokumenterade och vetenskapligt erkända metoder i syfte att uppskatta en hästs nedärvningsförmåga
Renrasiga hästar: hästar vars föräldrar samt far- och morföräldrar är införda eller berättigade till införande i en stambok för samma ras och som själva är införda i en stambok eller berättigade till införande i en sådan stambok
Riksstambok (RS) varje bok, förteckning eller dataregister som förs av en godkänd svensk avelsorganisation eller stambokförande förening och där samtliga Sveriges hästar med speciella krav på härstamning är införda.
Undantag: I föreningen Sveriges shetlandssällskap betyder RS: "Frivilligt meritsystem för ston och hingstar". Riksstambok är där historik och betyder en avdelning i stamboken för avelsvärderade hingstar och ston mellan åren 1967 och 2006.